Svinsjögårds samfällighetsförening
  
 
 »   Nyheter
 »   Kalender
 »   Bildarkiv
 »   Styrelse/Kontakt
 »   Nyinflyttad
 »   Protokoll
 »   Trivselregler
 »   Vår samfällighet
 »   Länkar
 »   Blanketter
 »   Arbetsmöten
 »   Mark och sjö
 »   Bad och bastu
 »   Vatten
 »   Vägar
 »   Omnejden
 »   Karta
 »   Om webbplatsen
 »   Köp och sälj
 »   Annonser
 »   Startsidan

 »   Admin
  

 



Denna orkideé finns i naturreservatet KALKBRO

http://www.akersbergslag.net/

Omnejden
Ansvarig för denna sida är Stig Bengtsson E-post: stig.bengtsson@glocalnet.net


 

Svinsjögårds omnejd

Svinsjögård ligger omgärdat av många sevärdheter och nejden har en intressant historia, från vikingatiden och framåt.  Ta med dina gäster, din familj eller ge dig ut själv en eftermiddag. Här kommer lite kuriosa, tips och trevliga länkar.


KG II - VT 2002                                                              Irina Norrgård

Rektifiering och analys av en historisk karta

Den historiska kartan jag har valt är en geometrisk karta över Svinsjön beläget i
Södermanland, Gripsholmslän.Den historiska kartan avmättes år 1723 av Anders Mörn.
Den renoverades senare av Anders Mörn junior år 1733.

Den historiska kartan har skalan l:4000. Den moderna ekonomiska kartan som stod
som mall vid rektifieringen är från 1940-talet. Den är över Gåsinge-Dillnäs socken
(2f l0H) och är i skala 1:10 000.

Kartorna fönninskades/förstorades till samma skala, 136666.

Geografiskt läge och områdets topografi

Svinsjön ligger i den Sörmländska sjöplatån som ligger i centrala Södermanland.
Naturgeograflskt är regionen omväxlande. Det är ett sjörikt spricklandskap med
dominerande stora gods som i sin tur innehar öppna arealer och tillhörande dagsverkstorp.

Här och där avlöses emellertid denna bebyggelsebild av välbevarade, små bondgårdar.
Ett väldigt agrart präglat område med många frälsegårdar.

Bebyggelseenheternas kamerala storlek i inre Södermanland är avvikande med övriga Sverige.
Taxeringen av det typiska godset eller typiska byn överstiger sällan två mantal, normal värdet rör sig om en mantal per bebyggelseenhet. Likaså är landskapets
variation mellan öppenhet och slutenhet mycket särpräglad, inget brer ut sig.

Kanske var de små skifteslagen den historiska orsaken till de fria böndernas svaga ställning och frälsemännens dominans på den Sörmländska sjöplatån.

Regionen är ett av Sveriges fornminnesrikaste bygder.
Svinsjön ligger i Gåsinge-Dillnäs socken och är lite avvikande mot resten av regionen.
Här är det mer öppet landskap med större och mer geometriskt regelbundna, reglerade byar.

Hur området kan ha sett ut runt 1750:

Det var spricklandskap med sedimentfyllda dalgångar omväxlande med högre liggande urbergsmorän.
ebyggelsen låg ansluten till höj der i landskapet och oftast i syd- eller västläge.
ebyggelseenhetema var även då små. Åkrarna var solskiftade och låg i tvåsädesbruk. Godsbebyggelsen dominerade.

Bebyggelse och kamerala förhållanden

I den historiska kartan finner man en hemman i 0,4 hemmandelar och med det menas
att gården var mycket liten. Gården ligger på gammal krono allmänning och är troligen
ett nybygge från 1600-talet. Det hus som man ser på den historiska kartan från 1723,
kan man se att ett annat hus har uppförts på exakt samma ställe i den moderna ekonomiska kartan.

På fält ser man att det är ett lågt timrat hus utan fönster och skorsten. Ursprungshuset är troligen borta men grunden kan vara detsamma.

Markanvändning och rumslig organisation

I den historiska kartan finner man två åkergärden. I den västra (2) finns det en större
åker med tre mindre åkrar. Man kan läsa vidare i protokollen att marken bestod av sand
och moolera. I den östra åkergärdet (1) finner vi också en större åker och två mindre
åkrar av samma jordmån, samt ett kålland.
Som för regionen i övrig, praktiserar man tvåsädesbruk på Svinsjögård.
Storleksmässigt är åkern 2 tnl+2tnl och gav i årligt utsäde två tunnland.

I kartan ser vi fem ängsgärden som gav 10 lass hö vilket är ungefär 2 ½  ton.
Ett stor utmark omger gården och men får veta av kartan att detta var bete for fyra
Stycken kor och ett par hästar.
Gårdens produktion är liten och utgår huvudsakligen till självförsörjningen.
Man finner även att inga ägoskifte eller tegskifte har skett vid denna tidpunkt.

Rumslig struktur

Gården är belägen mellan Marviken och den lilla sjön Svinsjön. Gården är omringad
av skog och är isolerad från annan bebyggelse.
Markanvändningen är något förändrad fram till 1940-talet. Kring gården har de öppna
markarealerna blivit större, men följer i stort sätt de gamla ”markformationerna” från
1723. Största skillnaden här är att åker har blivit äng. Det är ytterst lite åkerbruk vid
Svinsj ön på den ekonomiska kartan. Husen har blivit fler och det är i stortsätt kring
dessa de små åkrarna finns att hitta.

Utmarkerna har växt igen på norra sidan medan på den södra delen har det tillkommit
nya ängsmarker, men även här har halva utmarken blivit skog.

Dyängen i söder har blivit förskjutet åt syd-ost och blivit nästan det dubbla i sin storlek.
Enda stället där ängsarealerna har minskat är på nordängen.

Lillängen är helt borta

Den gamla gårdsgränsen följ er i stort sätt den nya i norr medan i söder har det skett
förändringar. Nya vägar har dragits men den gamla vägen fram till gården mellan
åkrama finns kvar på exakt samma ställe idag.

Rektifiering

En hel del mätningsfel finns på den historiska kartan. Runt gården stämmer det rätt så
bra men ängama i norr, öst och söder runt sjön hade förskjutningar. Detta beror på att
själva Svinsjön, som lantmätaren hade mindre intresse av, är väldigt dåligt utmätt.
Även gränsen till Marviken var felmätt.

I den ekonomiska kartan finner man en bäck som går från Svinsjön ner till Marviken.
På den historiska kartan finner man samma bäck som en linje, men denna slutar
underligt vid hårdvallen.

Idag är området kraftigt förändrad, Svinsjögård har blivit en sportstugeområde.

 

 

* Ulf Sporrong: Odlingslandskap och landskapsbild. 1996              

      


 

Marietorp

 Gården som vi passerar på väg från Mariefred

 
Gården har en lång och skiftande historia. Omkring 1800 ägs Marietorp av Gustav III:s "hofchirurg" L Fr Grubb. Vid storskifte år 1812 står änkan Anna Lundblad och hennes omyndiga barn, Johan och Johanna, som ägare. Till gården hörde flera torp och backstugor jämte utmarker. Norr om Marietorp, vid skolan, låg tex Löflund, och så Christinetorp, Skogsstugan, Murtorp  mfl. I "Beskrivning af Södermanlands Län 1852" sägs det "Marietorp sydost på Allmänning, 1/2 skattemantal, byggt för ståndspersoner sedan några decennier och tillhörande 1851 Stenbäck."

Ett brännvinsbränneri fanns vid Marietorp vid denna tid. I pensionatbyggnadens källare fanns stora ekfat, som förvarade den "ädla" drycken. Därifrån pumpades den upp till markplanet, där den fördelades mellan konsumenterna. Rester efter denna pumpanordning syns ännu. Det finns många historier som berättar om att livet på och runt Marietorp var allt annat än lugnt och fridfullt i dessa dagar. Bönderna och torparna från hemsocknen Aker och från Gåsinge-bygden blev här försedda med vad de behövde (och kanske lite till) av starkvaror. Man måste ha producerat ganska stora mängder, för det berättas om oxforor, som med stora tunnor brännvin, kördes till Södertälje för avyttring. En sådan resa tog två dagar. Den s k dranken (biprodukt) togs tillvara och användes som kreatursföda.

Eftersom tillgången var god, drack också gårdsfolket stora mängder av brännvinet. Detta satte sina spår och vållade så småningom problem vid gården. Det kom emellertid lugnare tider. Bränneriet brann ner 1879! Flera samstämmiga ortsbor berättar om tecken på mordbrand. – "Han sprang till skogs, di fick alldri tag pån". Anna Pettersson, en trotjänare vid gården, har många historier om detta, och om andra senare episoder omkring Marietorp.

Som sagt, stormen lade sig och livet fogade sig efter vardagen. Här byggdes senare en skola med varannandagsläsning. Undervisningen upphörde på 1950-talet och sista läraren var Anna Råström. Vid gården fanns också en kvarn och en mindre såg, som båda drevs med vatten. Dessa revs vid 1930-talets slut. Rester kan skönjas vid milstolpen väster om gården och vägen.
 

År 1937 köpte kapten Lindberg gården. 1952 öppnade han ett herrgårdspensionat, som drevs fram till 1980, då det av olika anledningar upphörde. Här fanns gäster från när och fjärran och de trivdes i den lugna och trivsamma miljön. Fru Lindberg som tillsammans med maken drev pensionatet, hoppas och tror att verksamheten ska kunna återupptas inom en nära framtid. Sammanställt av per larsson

 

Åkers bergslag

Natur, kultur och hantverk endast sju mil från Stockholm och drygt en mil till Mariefred. www.akersbergslag.net.

 

Kulturhistoria:

Lovadalen - guidningar med guidespel, Kerstin Landin www.lovadalen.se

Skottvångs gruva - Värt ett besök. www.skottvangsgrufva.se

Ett mycket intressant kulturområde i vår närhet är Åkers Bergslag. Här kan särskilt nämnas Skottvångs gruva, där man brutit järnmalm från 1500-talet fram till 1920.

Nu finns ett historiskt och välbevarat gruvområde med bl.a. ett museum, som bekostats av Leader Inlandet bl a kommunerna Gnesta, Strängnäs, Nykvarn, Flen och Kungsör. Muséet som invigdes sista juni har haft inte mindre än 1500 besökare denna sommar.
I en av de välbevarade byggnaderna en servering sommartid. , Hemsida: www.osgf.se/gruvmuseum-2.html

Östra Sörmlands gruvförening har hela sommaren visningar och olika arrangemang vid Skottvångs gruva. Det främsta är nog varje sommars uppbyggnad och tändning och kolning av en stor kolmila. Från den kan man sedan köpa utmärkt bra grillkol. Hemsida: www.osgf.se/

Gåsinge-Dillnäs Hembygdsförening - midsommarfirande, bygdevandringar, litteratur www.hembygd.d.se

Gnesta Guidesällskap - www.hembygd.d.se

 

Hantverk & Konst

Östberga gård i Kalkbro - krukmakeri med butik och kurser. www.ulrikaeckardt.com

HC Nygårdh - bok och korsordsverkstad i Laxne, missionshuset. 0158-312 10

Skeppsta hytta - se Ebba von Wachenfeldt blåsa eget formgivet glas. Visningar och kurser. www.skeppstahytta.se

Kerstin Pettersson - monumentala målningar i häftig miljö i missionshuset i Laxne. 0158-259 25

 

Äta & Dricka

Skeppsta hytta - kaffe, thé och bullar 0158-300 25 onsdag-söndag 10-17

Solviks skola - lokaluthyrning, kaffe efter beställning, skolmuseum 0158-340 84

 

Friluftsliv & natur

Kanotkungen - www.kanotkungen.se

Sjösystemet Marvikarna erbjuder en mycket attraktiv och vildmarksliknade kanotled. I sin helhet går den från Åker till Trosa och är nära 40 km lång. Naturligtvis kan man paddla olika etapper. Det finns rast- och övernattningsställen utefter leden. Närmaste ställen att hyra kanot finns i Åker och Mariefred.

Sörmlandsleden - www.sormlandsleden.se

En fin vandringsled är Sörmlandsleden. Den sträcker sig drygt 100 mil genom hela Södermanland, med omväxlande landskap, storslagen natur och kulturbygd. Närliggande mindre slingor är t.ex. Stenhuggarmon, runt Marvikarna och Fornborgsrundan med Millsjön vid Skottvång i centrum. 

Solberga Geocenter - kurser, exkursioner och forskning 08-717 18 67

Stora Åsa - gård med mulbetande hagar, blomstervandringar 0158-340 27

Äventyr 4:you - äventyr och upplevelse. www.aventyr4you.com

 

Information & service

Strängnäs & Mariefreds turistbyrå - rådhuset 0159-296 99 www.strangnas.se

På krokiga vägar genom “den sköna lustgården Sörmland” kan man också cykla, och då är det Näckrosleden som gäller. 

Utförlig information om de olika lederna och deras sträckning finns på turistbyrån i Mariefred som ligger i gamla rådhuset vid torget. 

Gnesta kommun - turistinfo på medborgarkontoret 0158-706 66 www.gnesta.se

Östra Sörmlands Gruvförening - turistvärdskap i kulturbyn vid Skottvång 070-563 61 76, 073-687 84 82

Södermanlands Bergslagsaktörer - natur och kulturvandringar 0158-301 34, 0159-121 37

 

 

 

     December 2017
V Mån Tis Ons Tor Fre Lör Sön
48    123
4945678910
5011121314151617
5118192021222324
5225262728293031

 Nyheter

  • Protokoll
från styrelsemötet 3/...
(2017-12-10)

  • Protokoll årsstämma 2017
Protokoll från Årsstä...
(2017-10-19)

  • Protokoll
från konstituerande s...
(2017-10-11)


Webbplatsen baserad på: FSY PLUS 2.1
© Wikinggruppen