Invasiva växter
Det finns en del invasiva växter här på Svinsjö gård. Det är i första hand blomsterlupin, kanadensiskt gullris, parksallat, jättebalsamin och parkslide. De är växter som tagits till Sverige som fina trädgårdsväxter från länder med andra klimat och förutsättningar än vi har. Växterna har inga naturliga fiender hos oss och kan därför breda ut sig ohämmat där de trivs och får fäste. De sprider sig snabbt i landskapet och konkurrerar ut inhemska växter och insekter. Problemet har ökat på senare år i och med att klimatet blivit varmare. De här växterna behöver bekämpas för att inte växa till sig för mycket.
Läs mera om vad du kan göra och hur.
Plantera eller så inte invasiva växter i din trädgård.
Rengör redskap efter att du har sanerat växterna annars finns riken att du sprider fröer och växtdelar som kan föröka sig.
Lägg växtavfallet i väl tillslutna soppåsar eller säckar och lämna det till förbränning. Mindre mängder kan du lägga i hushållssoporna och större kvantiteter kan du lägga i säckar och köra till en återvinningscentral. Där ska de läggas i brännbart eller på en speciell plats för invasiva växter. I Gnesta kan du lägga avfallet, ordentligt förpackat, i brännbart. Kvitten i Eskilstuna tar emot invasiva växter, men inte Läggesta. Låt aldrig avfallet ligga kvar i naturen eller trädgården och lägg det inte i komposten. Då sprider sig växten.
Vad kan du göra?
Bekämpa de invasiva växter du har på din tomt. Utom parkslide som verkligen är ett specialfall. Läs på om den. Du hittar länkar i avsnittet om växten.
Ta gärna bort växter som växer utanför tomten när du stöter på dem.
Styrelsen kommer föreslå en dag på försommaren nästa år när vi gemensamt gör en insats mot främst kanadensiskt gullris, jättebalsamin och lupiner.
Men ta dem inte på sensommaren eftersom du riskerar att sprida frön. Memorera var de finns och ta dem i vår/försommar.
Växten togs till Europa som en prydnadsväxt på 1800-talet. Den är lättodlad, planterades i många trädgårdar och spred sig sedan ut i naturen. Den växer kraftfullt och kan bli upp till två meter hög. Nu har den blivit en av de mest problematiska invasiva växterna. Varje växt ger upphov till tusentals frön som sprids med vinden. Den sprider sig också med rötter.
Kanadensiskt gullris kan förväxlas med höstgullris som har större blommor och den lägre inhemska växten gullris som är sirligare och har mindre blommor. De är inte invasiva.
Bekämpa
Slå eller klipp det minst två gånger per år helst innan blomningen. Var försiktig om växten blommar så att inga fröer sprids. Detta behöver upprepas under flera år för att trötta ut växten. Efter ett par år kan man komplettera klippningen med att så in lokala fröer från inhemska växter.
Om det är ett litet område man jobbar med kan det vara bra att komplettera klippningen/slåttern genom att täcka området med en markduk så det blir svårare för växten att komma upp.
Du kan också gräva upp hela växten.
Första gången det hittades en förvildad blomsterlupin i Sverige var i Skåne 1870. Sedan dess har den spritts över nästan hela landet. Den sprider sig fort genom att kasta ut fröer när de mognat. Växten är ståtlig men giftig för djur och en del människor kan vara allergiska mot den. Den binder kväve, så där den växer kan inga av våra vackra ängsväxter som vill ha mager jord trivas. Dessutom är växten ett hot mot insekterna eftersom den bara blommar en kort period och efter det kommer inga nya blommor växa där och insekterna blir utan mat. Det finns en annan sort av lupin som inte är invasiv. Den heter regnbågslupin och den kan du ha i din trädgård men undvik blomsterlupinen även om det finns både frö och plantor att köpa av den.
Bekämpa
Dra eller gräv upp växten med rötterna innan de blommar eller sätter frö.
Klipp eller slå ned växten innan blomning och en gång till två månader senare. Efter fyra år har växten försvagats avsevärt. Men fortsätt till allt är borta.
Den pampiga växten togs till Europa från Asien på 1800-talet. Den blev en populär trädgårdsväxt. Nu har den blivit ett stort problem i hela Europa. I England, där problemet funnits längre än här och där växten till och med förstör hus, ger banker inte lån till fastigheter med parkslide och försäkringsbolag försäkrar dem inte. Parkslide växer kraftfullt och har inga naturliga fiender. Den tar snabbt över stora områden. De första förvildade exemplaren i Sverige hittades i Blekinge och Östergötland 1909. I takt med att klimatet blivit varmare har den tagit sig ända upp till Luleå.
Bekämpa
Att bekämpa parkslide är en svår nöt att knäcka. Det krävs flera olika åtgärder för att bli av med växten och det varierar från plats till plats vad som krävs där. Ett råd är att om parksliden inte sprider sig där den står, låt den vara. Risken är att den börjar sprida sig om du rör den. FOR (Fritidsodlingens riksorganisation) rekommenderar att man tar hjälp av professionella människor som lärt sig bekämpa växten och inte ger sig på den själv. Om du ska göra något, läs på noga hur du ska göra och ställ in dig på att du kommer behöva jobba noga och detaljerat i många år innan växten försvinner.
Här är ett par länkar där du kan hitta bra information.
https://for.se/invasiva-frammande-vaxter/parkslide/
Togs hit som trädgårdsväxt under 1800-talet. Det första vilda fyndet gjordes i Waxholm 1924. Den kommer från Ural och Kaukasien. Den sprider sig med både frö och rötter och finns numer på många ställen. Den är mycket konkurrenskraftig och tar plats där den etablerar sig. Den finns inte med på listan över främmande invasiva växter men bör ändå hanteras som en sådan och tas bort där den finns.
Bekämpa
Slå av alla blommor för att förhindra att fröer sprider sig.
Rensa ihärdigt bort parksallaten så snart den kommer upp i rabatter och naturen. Efter några år försvagas växten. Men var noga med att inte sprida rotdelar. Flytta aldrig en växt som vuxit nära parksallat. Risken att det kommer med rotdelar från parksallaten är stor och växten sprider sig.
Klipp ned den regelbundet om den växter i gräsmattan. Då försvagas växten och kan konkurreras ut av gräset.
Täck stora bestånd med markduk. Täck någon meter utanför området där de växer. Låt duken ligga kvar ett par år. Byt ut den om det bli hål i den.
Jättebalsamin är problematisk för att den spider sig över stora områden med frö. Den bildar täta bestånd där inte annat kan växa. Den togs hit som trädgårdsväxt och foderväxt till bin. Där den finns väljer bina den i stället för de inhemska växterna eftersom jättebalsamin producerar väldigt mycket nektar.
Bekämpa
Jättebalsamin är förhållandevis lätt att bekämpa. Dra upp hela plantan med rötterna innan den hunnit sätta frö. Det vill säga innan den blommar eller när den just börjat blomma. Juni brukar vara en bra tid. Stoppa den genast i sopsäckar och forsla bort den. Ta bort plantor så länge det kommer upp nya.
Rapportera gärna in till artportalen var du hittar invasiva växter. Läs mer här:
https://www.artdatabanken.se/tjanster-och-miljodata/artportalen/