Snabblänkar

Djur & Insekter

Invasiva djur och insekter – ett växande problem även i vår närmiljö

Det är inte bara växter som utgör ett hot mot vår natur. Även djur och insekter kan vara invasiva arter – det vill säga arter som spridits hit från andra delar av världen och som orsakar skada på ekosystem, jordbruk och biologisk mångfald.

Ett exempel som bör uppmärksammas är den invasiva plattmasken (Platydemus manokwari). Den är ännu inte vanlig i hela Sverige, men har påträffats och kan komma att sprida sig vidare, särskilt i takt med ett varmare klimat. Plattmasken är liten, platt, mörk i färgen och aktiv på markytan, särskilt i fuktiga miljöer.

Andra invasiva djurarter som förekommer i Sverige och ibland i trädgårdar och skogspartier:

  • Spansk skogssnigel (mördarsnigel): förstör trädgårdsodlingar och sprider sig snabbt.

  • Signalkräfta: bär på kräftpest och hotar den inhemska flodkräftan.

  • Mink: påverkar fågellivet negativt, särskilt längs vattenkanter.

Vad kan du göra?

  • Rapportera fynd av misstänkta djur till Artportalen: https://rapportera.artfakta.se/

  • Undvik att flytta jord eller växter mellan olika områden.

  • Rengör redskap noggrant efter trädgårdsarbete – även vid flytt av krukväxter.

  • Var uppmärksam om du ser okända smådjur i trädgården – särskilt plattmaskar – och dokumentera med foto.

Vi uppmanar alla boende att hålla utkik efter dessa arter, precis som vi redan gör med de invasiva växterna. Genom att agera i tid kan vi förebygga stora problem i framtiden.

Plattmask

Problemet med plattmasken är att den äter daggmaskar, som är livsviktiga för jordens struktur och näringscykler. Försvinner daggmaskarna, förlorar jorden sin förmåga att ta upp vatten och näring, vilket påverkar allt från gräsmattor och trädgårdar till skog och jordbruk. Den kan spridas med jord, växter och trädgårdsavfall – ibland helt omedvetet.

En vuxen Obama nungara är 5–8 centimeter lång och cirka 0,5 centimeter bred. Färgen på ovansidan skiftar mellan beige och mörkt brun. Undersidan är beige. Obama nungaras ägg är 0,5 centimeter stora. Som nylagda är de först genomskinliga/vita, sedan blir de klarröda för att mörkna till mörkt bruna efter några dagar. Äggen är släta. Den vanligaste förväxlingen är med roströda eller bruna näringskulor som blandas i jorden. Titta nära så ser du att ytan på dem är skrovlig.

Sök i nyinköpta plantor

  • Ställ plantorna på en hård yta, till exempel på stenläggning, markduk eller i en tät plastback.
  • Ta ut plantan ur krukan och titta kring rötterna och runt hela jordklumpen. Ta bort eventuellt täckmaterial i krukan och undersök. Titta också inne bland blad och stjälkar.
  • Använd gärna en ficklampa. De slemmiga maskarna glimmar ofta till när de träffas av ljuset.
  • Undersök krukan. Titta under botten och innanför nedvikta krukkanter, leta till sist inne i krukan.
  • Om plantorna kommit i en back eller ett tråg kontrolleras även det. Titta noga i alla skrymslen, till exempel i gallret i botten på plastbacken.

Leta i din trädgård

  • Om du redan planterat och oroar dig för att ha fått med maskar hem kan du leta efter dem i skymningen. Lyft på pinnar, löv och bark och lys med ficklampa.
  • Plantor som inte hunnit etablera sig kan grävas upp och kontrolleras och saneras på samma sätt som nyinköpta växter.

Sanera drabbade plantor

Mask och ägg dör om de utsätts för en temperatur över 38–39 grader under 15 minuter. Blir temperaturen högre än 40 grader kan rötterna skadas.

Häll upp vatten i en balja eller hink. Temperaturen bör vara cirka 40 grader eftersom plantan kyler vattnet en aning. Använd en tydlig termometer.

Sänk ner krukan helt i vattnet och vänta tills termometern visar över 38 grader mitt i jordklumpen. Det går fortare om du hissar krukan lite upp och ner.

Låt krukan stå i vattnet i 15 minuter. Fyll på med mer varmvatten om temperaturen verkar sjunka, under 38 grader överlever masken.

Så gör du om du hittar lövplattmask

Lägg masken i en plastburk och sätt lock på. Ta en bild innan masken dödas med kokande vatten.

Kontakta den som sålt plantan till dig och länsstyrelsen. Ditt fynd hjälper dem kartlägga spridningen och bekämpa effektivt.